Narvik har bergen i öster och havet till väster eller sjön som de säger här. Där emellan ligger E6. Så det är lätt att hitta i staden.
Jag knallar runt lite i centrum innan jag till slut får till turistinformationen. De hade precis stängt så jag blir pratandes med en bibliotekarie istället. De ligger bredvid varandra och delar samma disk. Hon rekommenderade att jag skulle ta en promenad
bort till den tjusiga bron som tåget passerade på vägen in. Skulle inte bli allt för lång promenad men fanns utanför kartan över staden.
Jag knallade glatt i äg i solskenet. Det tog ett tag att komma fram men väl framme var det värt det.
Hågolandsbron är ca 1,5 in lång och är inte ens ett år gammal. Bibliotikarien rekommenderade att jag skulle gå ut mitt på bron och njuta av den fantastiska utsikten. Men jag nöjde mig med att gå en liten kort bit. Det blåste rejält från fjorden och
jag fick lite fobier mot att använda mobil o kamera där ute. Rädd att tappa dem i blåsten. Det var också obehagligt att gå på hängdelen av bron. Den rörde på sig utan att det åkte bilar på den. Inte för att jag trodde att sen skulle rasa men det
blev lite svårare att gå. Utsikten var sanslöst vacker ändå.
Efter ett tag knallar jag nöjd tillbaka in mot stan. Bron ligger nästan en halvmil utanför Narvik så jag har fått rejält med motion när jag kommer tillbaka till biblioteket. Var bara tvungen att tacka henne för att hon berättade om cykelbanan
ut till bron.
Det inte alltid som korten blir så lyckade när jag ber okänt folk fotografera mig framför saker. Det tar det lite för bokstavligt när jag frågar om de kan ta kort på mig. Hade ju helst sett att mer av bron var med. Nåja man kan inte lyckas med
allt...
Kommentera